2 - 2

Första matchen sedan föräldrarna blivit "portade" från matcherna vilket för med sig en lite märklig känsla. Men det är som med allt annat just nu, det är bara att anpassa sig till en ny verklighet. Vi är tre ledare och 10 tjejer på plats och det räcker ju för att spela :-)

Innan match pratar vi om att lägga bollar från mittfältspositionen ut mot hörnflaggorna. Kanske lägger sig det som en våt filt över över spelet, för vi ser inte riktigt det vanliga flytet i spelet. Men mer om det senare. Under uppvärmningen känns det ganska bra och det märks att tjejerna blivit äldre. Vi upplever ofta en helt annan koncentration på uppvärmningen än för ett halvår sedan och det känns såklart bra!

Planen är väldigt stor och vi ledare tänker att det kommer att gynna oss  vårt fina passningsspel och när matchen väl startar är vi bra med och spelar också ett fint passningsspel. Vi rullar ut Kärra och tar oss hela tiden framåt i plan. Men en bit in i matchen flyttar Kärra upp sina positioner, ligger tätare i rygg och stör våra spelare i passningsspelet. Och så förblir det under resten av matchen. Vi får inget riktigt flyt i spelet, tjejerna vänder upp istället för att spela "dit näsan pekar", blir av med bollen eller hamnar i tidsnöd och slår bort passningen.

Kärra spelar tufft och flera av tjejerna klagar på att de spelar för tufft. Kanske gör detta tillsammans med deras längre bollar bakifrån (ofta till och med från målvakt) att spelet blir lite hackigt vilket inte alls passar oss. Kanske är det några av tjejerna som väldigt gärna vill gå oss ledare till mötes också och slå den där passningen mot hörnflaggan som vi pratade om innan match istället för att spela ett enklare passningsspel? Kanske borde vi ledare backat bandet lite och istället betonat enkelt spel på två och tre tillslag istället?

Hur som helst blir vi ofta av med bollen vilket gör att Kärra trycker tillbaka oss i plan. De skapar mängder av halvchanser och säkert ett 10-tal hörnor under matchen. Det roliga i den här matchen är dock att tjejerna inte viker ner sig utan tar kampen, både mot värmen (det är under perioder rejält varmt) och motståndarna. De ställer gång på gång upp i försvarsposition på hörnor, vinner bollar i straffområdet och tar sig ur svåra situationer längst bak i plan. Och när vi väl tar oss framåt i kontringar gör vi det bra och skapar en hel del lägen framåt. Kul också att tjejerna fortsätter att våga ta skott utifrån och det är två riktiga kanoner från distans som resulterar i de två mål vi gör i matchen. Kärra gör trots kompakt tryck under två perioder och ett antal avslut inte mer än två mål och därför slutar matchen 2-2 vilket inte känns särskilt rättvist.

Sammanfattningsvis tar vi med oss tjejernas ovilja att ge upp utan istället försöka ta sig igenom matchen som präglas av kamp på bästa sätt. Vi tar också med oss att vi skall fortsätta jobba med tre tillslag på träningarna för att förbättra tempot i vårt passningsspel och att vi skall fortsätta jobba med att "spela dit näsan pekar" för att skapa ett större bollinnehav och mer lugn och ro i spelet. Dessutom tar vi med oss Sofias fantastiska målvaktsspel i första perioden. 

Nu tar vi nya tag imorgon på träningen!

Välkomna!