2 - 7

Idag väntade Ytterby hemma på Önneredsplan i sommarvärmen! Ledarna hade förberett med vattenhinkar för tjejerna att svalka sig i, men det kanske var ytterligare någon förberedelse vi skulle gjort för det blev ingen bra match.

Tjejerna gör en hygglig uppvärmning och på smålagsspelet innan match är det ganska högt tempo och bra spel. Men därefter händer något och några minuter innan matchstart är det svårt att få kontakt med dem. Det känns som vi ledare är de enda som tycker det skall bli kul med match och vi har ingen bra känsla i magen vid matchstart. Tjejerna går ut och tittar på när Ytterby spelar fotboll och baklängesmålen börjar trilla in, ett efter ett. Efter c:a 12 minuter händer dock något och tjejerna vaknar äntligen ur sin koma och börjar vinna närkamper, springer mer och lyfter ganska enkelt upp spelet på Ytterbys planhalva. Elin tar sig fram och gör ett elegant mål med högerfoten (igen!) och i periodpaus har vi en bra känsla i kroppen.

I pausen pratar vi med tjejerna och de säger att de tyckte att de sista 8 var roligare än de första 12 och de bestämmer sig för att kämpa och springa mer. Av detta löftet blir det dock inte så mycket även om vi håller uppe spelet bättre än under första minuterna i första perioden. Stundtals spelar vi bra och Fiona lyckas med en fantastisk snurrfint, men vi är aldrig nära att ta över spelet.

Det blir inte så stor skillnad till tredje perioden utan Ytterby för spelet och vi sticker ibland upp i fina kontringar och alldeles i slutet trycker Fiona in en reducering till 2-7.

Det här var en väldigt frustrerande match eftersom vi har ett minst lika bra lag som Ytterby och när vi glimtar till tar vi oss enkelt fram i plan och skapar målchanser. Det saknas alltå inte kvalitet utan bara vilja. Våra tjejer är helt enkelt bekväma och gnäller över värmen fast det är precis lika varmt för Ytterby vars spelare springer betydligt mer än våra. Ett glädjeämne i matchen är ändå att tjejerna fortsätter att försöka spela upp bollen även om vi ofta blir av med den i uppspelsfasen när Ytterby pressar högt. Vi får också se några fina uppspel på innermittfält som tjejerna kan vara stolta över :-)

Efteråt pratar vi om matchen och tjejerna verkar också vara besvikna på sin egen prestation och vi får frågan om vi ledare bara är glada när vi vinner? Svarat blir att vi är glada när tjejerna gör en bra prestation,visar vilja och är beredda att kämpa för sina lagkompisar. Första hemmamatchen mot Lerum var ett bra exempel på det. Då kämpade båda lagen och spelade bra fotboll, men förlorade ändå. Då var vi ledare både glada och stolta fast vi förlorade.

Nu hoppas vi tjejerna rycker upp sig tills på måndag, knyter näven i fickan och beslutar sig för att göra en bra träning. Lyssna på ledarna och göra sitt bästa, svårare än så är det inte att göra en bra träning och det är där det börjar. Gör man bra träningar blir det också bra matcher!

Lycka till!